Ny film på Youtube!

 

Just nu ligger Alma Panama City och gör sig redo för att korsa Stilla Havet. 

Ep8 Sailing from Curacao to Panama, end of hurricane season

Då och nu, duschpretensionerna har sjunkit i botten

Glimten i ögat nedan men i alla fall haha.. 

När jag seglade söderut blev det snabbt en grej att jaga de bästa duscharna. Vi var några stycken som började samarbeta för att hitta bästa upplevelsen. Vi tyckte att som seglare när man sitter i sina sura sjöställ hela dagarna och i mitt fall oftast flera dagar i streck så är det en skön och viktig detalj.

Nu såhär i runda slängar ett år senare måste jag säga att man blir själaglad om man ens hittar en möjlighet, fräsch eller ej att duscha. Min sista riktigt bra var i Las Palmas och då var den inte ens särskilt fräsch. Jag tänker inte avslöja här i bloggen när jag senast hade en landbaserad dusch med varmvatten ;)... Men man kommer långt med en Deck shower från Decathlon på akterdäck, och såklart med goda vänner på stora båtar med watermakers... 

Jag vet ju inte om någon mer än jag känner igen duschen här ovan, några av er borde göra det. Ganska känd, bra utsikt över egen båt genom öppet fönster (bild). Gratis och inga sådana där trista tryckknappar man måste hålla inne för att vatten ska flöda, här fanns vanliga duschblandare så det var bara att blåsa på och njuta så länge man ville. Ljust och fint, minus minns jag var en del svartmögel i fogarna mellan kaklet. Jag minns att jag sprang mycket i stan innan det blev för varmt så det blev minst två duschar per dygn för att få valuta för hamnavgiften som var ganska ovanligt dyr... Väl värt ett stopp, inte bara för duscharna var alltså Real Club Nautico i Vigo i Galicien, kuperat mysigt och om man är två en riktigt romantisk stadskärna med mysiga restauranger och små torg med folkvimmel och dans på öppen gata.

//Nilsson

Ocean Cruising Club, Midsommar men ingen nubbe och ingen sill

Här på ön har Ocean Cruising Club (OCC) en representant, en sk Port Officer och jag kunde äntligen få min Burgee som fullvärdig medlem för några dagar sedan. Tidigare var jag en såkallad Associate member med ett broderat A i det gula fältet. 

Min midsommarstång, 24år i min ägo och familjens ännu längre.

Igår var det ju midsommar, dagen till ära lyckades jag fixa fram 500gr jordgubbar. Dom var dessutom riktigt goda, i affären hade man även vispgrädde, jackpot! Det märks tydligt att Curacao haft och forfarande i viss mån har en stark koppling till Holland. I östra Karibien är det svårt att få tag på i princip allt utom öl och rom, här på holländska Antillerna är det tvärt om, jo visst finns det att köpa både öl och rom men det är svindyrt och undviks.

Dagarna går, dom flyter liksom ihopa till någon sorts konstig tillvaro som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera.

Om jag ska vara ärlig så är jag bra sånt här, man kan dra en liknelse till uthållighets idrott som jag ju går igång på. Jag ser det som ett långlopp i mountainbike, fruktansvärt plågsamt under första 20min och sedan flyter det på ganska fint när man är dels stark och uthållig men också envis som jag. Alma har legat för ankar ett tag nu, visst vill jag segla men det känns på något sätt ändå ok. Den där plågsamma känslan har passerat och nu försöker jag bara hitta min plats i detta sammanhang. Jag har ju bestämt mig för att vänta här av ett par anledningar och förlikat mig med det. Segla det får jag göra så att det både räcker och blir över om planer och alla puzzelbitar hamnar rätt.

På tal om puzzel så har jag ju faktiskt ett på 1000 bitar ombord, hmmm tid har jag ju gott om... 

Sedan hittar vi på lite allt eftersom vi lär oss hitta här på ön. Det finns tex en öken här full utav kaktusar färglada fåglar som sjunger fantastiskt vackert. Vi hittade också en saltsjö, var som att gå på is och såg ut som det också, massor utav kläckta flamingoägg mm.

Rejält stora var dom

//Nilsson

Livet för ankare i en Lagun har börjat...

Det är ju sant, rubriken alltså... 

Spanish waters, bilden är snokad från Facebook 

Det är just det att den bara har börjat som skräms lite, eller kanske inte skrämmer mig men får mig att tänka och undra hur i hela fridens namn jag ska få tiden att gå. Jag gillar göra längre seglingar och sedan ta tid på mig att utforska men detta är lite att tänja på den saken. 

Värmen här nere är helt omöjlig att komma undan om man inte går in i en matvaruaffär dvs. att komma in i en lokal med 25-26 grader C känns som att beträda ett frysrum. Livet är kletigt av svett och solskyddsfaktor varje dag, det krävs i princip ingen ansträngning alls annat än ett par försiktiga steg så börjar i alla fall jag svettas. Men på detta klagar jag inte...

 har iof lite att pyssla med ombord, några förbättringar och ett par saker som behöver lite omsorg på Alma.

 Jag skulle egentligen kunna fortsätta segla västerut mot San Blas och Panama, kanske Bocas del toro. Men att fortsätta västerut kräver också att jag har vissa saker klara för mig och en del omständigheter som faller på plats. Jag kommer säkert dela med mig mer om detta vid ett senare tillfälle här men inte nu. Det är för mig också så att går jag mot panama då är syftet att byta ocean. Men om tanken är att segla norr ut mot Dominikanska republiken etc så är det stop, bara att vänta ut Orkansäsongen. Om det är västerut som gäller är detta också ett utmärkt tillfälle att inte bara sitta på ändan och vänta. Det finns mycket information att leta upp om destinationer längs en eventuell färdväg. Seglingsbeskrivningar Pilotböcker och info om myndighetsförfaranden i länder man vill besöka. Än så länge försöker jag dock bara vänja mig vid livet på kroken, tankar snurrar och vrider och vänder på möjligheter inför kommande möjliga äventyr.

Just längs vattenlinjen målade jag extra många lager bottenfärg...

Vi kör runt på ön och bekantar oss med järnhandlare, byggvaruhus och andra väldigt viktiga ställen för långseglare som ska få något gjort. När jag var och letade elkabel +annat så sprang jag på denna finurliga manick. Vattentät riktigt bra borste att rengöra botten med, köpsug uppstod kan jag säga. Almas bottenfärg är helt avslipad i vattenlinjen runt om utav alla sjömil vi avverkat, där växer det på fort. När man skrubbat rent vänder sig om en kort stund och vips så sitter där en ny begynnande skäggstubb...

Vi passar ju också på att bekanta oss med alla grannar här i Spanish water, jag ligger inte ankrad i en liten mysig enslig vik direkt...

ljhghjgyu

Grenada till Curacao på film

Aktiv dag idag, många bollar i luften. eller åtminstone känns det så numera när man har mer än en sak att utföra på en hel dag. Idag har jag betalat för ett Cruising permit hos hamnkaptenen i Wilhelmstad och redigerat en film åt er.

//Nilsson

A sailors dilema...

För några hamnar sedan och öar för den delen hittade jag ett "bytbibliotek". Inget man varken behöver eller hittar särskilt ofta hemma vid, men här nere blir man ju själaglad. Ja även om man inte hittar något man gillar att läsa eller ens på svenska. Denna sprang jag på, inte jätteförtjust i författarens stil men den var ju på ett språk jag förstår... Engelska är helt okej och för mig lite bildande också. Ibland hittar jag en dansk bok och det fungerar ju för mig som ni vet. Men jag är lite sugen på att bli modern, gå och köpa mig en E-reader eller helst en Kindle. Vore schyst att helt sonika bara ladda ner vad man känner för att läsa. Eller tappar man charmen med den ryska rouletten i att på ren slump hitta ett bytbibliotek och en bok du faktiskt åtminstone kan läsa och dessutom vara nöjd med det...

//Nilsson

Jag har landat i Curacao

Någonstans mitt emellan Grenada och Curacao

 Så som många vet kom jag ju fram till Curacao, en utav ABC öarna eller the Dutch Antilles som det kanske mer korrekt heter. Seglingen hit landade på 439nm drygt och tog precis över 3 dygn i tid. Alltså mycket bra gjort Alma det gick som tåget...

Första natten ut sov jag i sittbrunn. Vanligt vis sover jag nere i min säng..

Vi hade bra väder runt 20knop vind hela tiden, lite lägre vid några tillfällen men i gengäld någon squall med bra mycket mer. Som vanligt alltså. Grenada var väldigt fint på så många sätt men jag hade blivit rekommenderad att stanna där under orkansäsongen och för mig kändes just den biten otrygg, som en rysk roulett att bara sitta och vänta på att behöva fly. dessutom var tex Prickley bay helt öppen och där skulle en vanlig storm med dyningen rycka upp de flesta ankare och detta har hänt historiskt vad jag förstått.

Jag seglade också igenom den största sargassotång Ö jag någonsin sett.

Curacao ligger helt utanför det bälte som normalt orkaner kan passera. Det är precis på 12 grader nord men väl långt västerut. Dessutom känns det för mig som tyvärr är ensam som ett bättre val. Mer folk, mer turister och lite säkrare och dessutom lite affärer inte så långt iväg. ofta behöver man arrangera med en taxi för att tex åka och handla mat men inte här. På nedsidan kan jag väl nämna att allt är snordyrt istället... Men det är kanske en utav två saker som får mig att längta tillbaka till Franska öarna i Karibien. Idag har jag klarerat in i Wilhelmstad. det började med en lång dingyride och sedan en god timme i en buss. där efter var Immigration och tull belägna på två motsatta sidor utav en kanal (lååååång promenad) anslutna med en flytande jättelång bro som öppnades lite då och då. Ni börjar säkert fatta galloppen här. Det tog allt som allt med buss etc. väl över 7tim att klarera in i landet, på uppsidan måste nämnas att dom var super trevliga viket tillhör ovanligheten...

Så vad händer nu då,  ja det undrar jag också! Det är så många trådar som hänger så löst just nu att jag inte ens vågar önska och ännu mindre hoppas. Jag har en plan såklart men den ser ut att gå i stöpet så villrådighet är en underdrift just nu men drömmer gör jag ju såklart.

//Nilsson

Avgång västvart, jag vill ju kunna bada...

 

Jag har tagit ett hastigt beslut. Det brukar ju sällan vara så smart, men i detta fallet känner jag att jag nog egentligen inte har så mycket till val och att det verkar dyka upp ett bra väderfönster under måndagen.

Jag kommer Avgå Prickley bay här på Grenada med en lite oklar destination men förmodligen någon utav ABC-öarna ca tre och ett halvt till fyra dygns segling rakt västerut här ifrån.

Alternativen är annars att hänga kvar här tills ett oväder dyker upp och då ge mig av söderut mot Trinidad. Det andra alternativet vore att nu i dagarna segla ner till Chaguaramas på Trinidad för att stanna där under orkansäsongen. För mig känns inte det särskilt lockande...

Ni kan följa Almas position via Garmin inReach. Länken hittar ni i högerspalten i bloggen...

//Nilsson

 Min datorskärm har tyvärr gått sönder, blogga från telefonen gillar inte blogger så jag får återkomma när även detta problemet är löst...

//Nilsson

Carriacou -mat i magen

Fick tom frågan om hur jag ville ha den grillad, rare såklart.

Ett stenkast söderut från Chatham bay ligger Tyrrel bay. Nytt land, vilket betyder ny inklarering. Visst det var ju en liten process, 5 kopior utav all information om mig och båten (då menar jag verkligen all information) skulle fyllas i. Ganska hygglig kille på immigration ska jag erkänna men oj vad dom är omständiga. Sedan bad han mig att bege mig till tullen som såklart låg på andra sidan bukten... Där var man däremot i stort behov utav en charmkurs. Nåväl, nu är det gjort och jag behöver inte tänka på sånt där på en väldigt lång tid!

Bäst utav allt var att immigration var stängt när jag kom dit och vägg i vägg låg en liten fräsch restaurang. Dom verkar ha en hel del på menyn men jag gick omedelbart på en hamburgare med pommes frites och en stor Coca Cola. Perfekt medans jag väntade och jag såg skylten med "rest room" innan jag beställde, nära och bra om det skulle slå fel ut. i skrivande stund ca 3 timmar senare verkar allt lugnt på den fronten... Svårslaget gott kan jag meddela.

På vägen tillbaka hittade jag inte mindre än två sjyssta matbutiker, det fanns yoghurt och ost bland annat och massor utav annat som jag saknat en tid. Men just där och då fastnade jag för en kyl full med iskall dricka, jag knep en Canada dry ingefära. Fantastiskt gott i hettan.

//Nilsson

Utklarering Union island

25 April, det var senast jag trampade land och det var på ön Bequia. Ni vet ju vad jag gjort sedan dess... Idag var jag så illa tvungen att bege mig till fots till Clifton beläget på andra sidan ön för att klarera ut. Så rustad med vatten, lite socker,  Lotus-kex och en rulle toapapper begav jag mig in till stranden för den 1 tim 45min långa promenaden enkel väg. Vacker ö om man kisar lite så att spåren utav orkanen Berryl förra året blir mindre tydliga. Både naturen och infrastruktur tog ordentligt med stryk, en del bor fortfarande i tält här...

Main road to Clifton...

Vacker utsikt

Jag var fruktansvärd sliten när jag kom fram, man brukar ju säga "Varmt som i en masugn" och det är ingen överdrift här nere... Customs och imigration Hade man tillfälligt sedan ett år tillbaka fixat in i en liten oansenlig lokal under en trappa i ett orkanskadat hyreshus.

På vägen tillbaka runt kl 11-12 sisådär tänkte jag att något litet mathak måste väl vara öppet så att jag kunde fylla på i en helt tom mage. Men inget fanns, bara öl eller rom för den som önskar. Jag knatade på och halvvägs upp för berget satt en dam o sålde kall lemonad som fick bli räddningen. 

Chatham bay

Imorgon seglar jag en kort snutt ner till Carriacou och Tyrell bay. Det ska vara ett bra ställe att Klarera in i Grenada and the Grenadines har jag hört. Efter några dagar där kommer Alma sätta segel mot Grenada som förmodligen blir någon sorts avslut eller ett mycket långt stopp för henne.

//Nilsson